Tiden rusar

När jag tänker efter inser jag att tiden då och då går alldeles för fort. För att i nästa stund tycka att den går långsamt.

Hur det känns baseras till stor del på känslan och humöret. När allt stämmer i kropp och själ då kan både känslan av att den rusar och går långsamt kännas bra. Beror på vad jag längtar till eller har att se fram mot. 

Det senaste året har känts kort. På ett bra sätt. Och långt. På ett bra sätt. Lika bra på båda sätten. Balans.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s