Har du någon nära dig som påverkar dig på ett negativt sätt? Som ger dig dåligt samvete om du gör saker. Då kanske du ska tänka till. Fundera på om det är värt att ta bort bitar av dig själv. Är det så du vill leva? Övervakad. Med en skugga. Olycklig.
Det är alltid möjligt att lämna. Att förändra det som inte gynnar dig.
Ena dagen mår jag finfint och är stark. Nästa dag känner jag mig sårbar och ängslig. Försöker hålla modet uppe. Håller uppe tron på kärleken, den som övervinner allt. Ser dina ögon framför mig. De som säger allt. Känner.
Omfamnar känslorna. De finns där de ska i nuläget.
Vår tid kommer.
Det var dags igen. Tid att ge mig en utmaning. Denna gång i form av en sånglektion.
Sången är riktad till honom. Han som har mitt hjärta i sin hand.
Jag sjöng. Flera gånger. Så sårbar och naken.
Resultatet i nuläget blir en prata på nästa konsert. I frantiden kan det bli något annat…
Kliver ut efter nattens regnväder och möts av en ljum och stilla morgon. Luften känns ren. Det är som om allt onödigt tungt sköljts bort.
Sakta promenerar jag i skogen ackompanjerad av ett svagt sus i trädkronorna och fåglarnas kvittrande. Parerar på dem geggiga stigen. Marken är full av vitsippor. Jag känner hur naturen läker min själ och ger mig ny kraft. Andas några djupa andetag och släpper ut allt jag inte längre vill ha och behöver. Ger mig tillfälle till eftertanke och meditation. Insuper styrkan från naturen. Låter vinden blåsa igenom kroppen. Följer den inre rösten.
