Virvelvind

Jag virvlar runt i en känslotrumma. Saknar, längtar, sörjer.

Ser framåt. Flirtar. Försöker lämna dig bakom mig men väntar på ett svar av något slag.

Släpper taget sakta sakta. Hoppas.

Virvlar runt.

Rensar.

Går långsamt vidare.

Livets jävelskap

Plötsligt låste du ditt fb-konto. Och ett par av dina vänner blockade mig. Varför? Enligt en av vännerna eftersom du inte är bekväm med situationen. Då undrar jag vilken situation? Den där hon och jag skulle träffas och umgås. Eller det faktum att jag för flera veckor sedan sa till dig att jag väntar.

Bara du vet svaret. Du skrev att vi ej är osams när jag ställde den frågan. I övrigt lyser du med din frånvaro och dina ord.

I morgon kommer du troligen få ett brev från mig. Sedan avgör du vår framtid. Om vi ens är vänner. Jag har börjat tvivla.

Du har fortfarande imte yttrat orden ” jag vill inte träffa dig längre”. Du låter mig ta i dig, klia dig i nacken… sedan fortsätter du att träffa henne.

Jag vet att jag är naiv. Borde släppa dig. Svårt när man älskar någon.

Tack för tiden vi hade tillsammans.