Man får det man förtjänar

Efter alla år i arbetslivet så plötsligt jobbar jag halvdag som många andra. Dessutom har min arbetsplats några ”fridagar” per år. Fredag är en sådan dag. Vilken lyx med långledigt.

Här ska mysas, drickas bubbel, bli ompysslad, njuta. Ta tillvara på all tid helt enkelt.

Love ×2

Känslor som spretar åt olika håll. Så många tankar och funderingar. Om allt går som planerat så ska Han och jag ses i veckan och jag ska ställa några frågor..

Sen har vi den andra då.. han som också har en del av mitt hjärta. Slits mellan dessa två. Fina underbara. Jag tror att mycket faller på plats snart.

Båda måste visa mig att de är män. Att de vet vad de vill. Sen så är det dags för mig att välja och följa känslan. Kanske står jag där själv.

Kärlek. Ljuvligt. Alltid.

Lev lev lev och le på vägen

De små tingen kan visa sig vara de som gör stor skillnad. Gläds åt allt du kan. Ett leende. Busiga meddelanden. Saker att lära sig. Att regnskuren kom med lätta regndroppar.
Gör det bästa av det du har. Här och nu. Våga slänga dig ut. Ge dig möjligheter.
Nu ska jag låta glittret i ögonen spraka och busa vidare på mitt sätt. Livet, här är jag 💛

Våga hoppa

Oj vilka känslor som passerat denna vecka. Så mycket kärlek från alla håll och kanter. Vänliga ord och en massa kramar och leenden.

Tårar från berörda vänner.

Blyghet och nervositet omvandlades. Känslorna fick flöda. Plötsligt stod jag i centrum. Jobbigt och utmanande. Men i slutet klart värt det. Stolt.

Ord

Det där med att passa in i en mall är inte min grej. Jag vill inte vara som alla andra. Jag är inte som alla andra. Jag är jag. Unik och stolt över det.

Ekorrhjul är något jag undviker. Att tycka som andra bara för att… inte jag. Jag litar på min känsla och står för den. Livet blir ärligare och mer intressant.

Jag hoppar ut på nya äventyr. Jag landar hårt och mjukt. Jag lär mig. Gillar du mig inte? Fine. Det är helt ok med mig. Jag är den enda som behöver tycka om mig. Mitt liv. Mina val. Livet, nu åker vi.

Saker händer

Ibland händer inget. Sen händer allt. Fort går det också.

Varmt och soligt har det varit ganska länge nu. Mungiporna mestadels uppåt men vägen har kantats av sorg. Känslorna går upp och ner.

Jag får ett samtal: Anna, det är klart. Jag tänker att du kan börja på måndag.

Drömmen blev sann. Jag lyckades få tillbaka arbetsplatsen jag stortrivs på. Lycka.

Messar med Han. Han som har mitt hjärta och som jobbar där. Plötsligt skriver han: jag ska sluta… en känsla far över mig… nej. Jag vill ju ha honom där, se honom, träffa honom. Tårarna letar sig nästan fram. Sen inser jag att givetvis ska han röra på sig. Han har varit där i många år och behöver någon ny utmaning. Hans behov, hans liv. Han kommer ändå finnas i mitt liv.

Fokuserar på mig igen. Gläds åt mitt besked. Dricker rosébubbel.

Mitt i allt beställer jag en minnesgåva till min kusins begravning. Livets med- och motgångar.